Då har jag äntligen läst andra delen av Sagan om klanen Otori, På kudde av gräs av Lian Hearn. Jag skrev efter att ha läst ut Över Näktergalens golv att jag bara är tvungen att läsa fortsättningen på hur detta ska sluta då jag inte kände mig tillfreds med slutet i första boken.
Vi får återigen följa Takeo. I slutet av förra boken svor han att viga sitt liv till Släktet. Takeo har ärvt många utav Släktets förmågor, däribland en otroligt skarp hörsel och att kunna göra sig osynlig. Dessa egenskaper gör Takeo till en fruktad lönnmördare, men det innebär också att han måste ta avstånd från allt han lärt sig under sin barndom. Takeo är även Otoriklanens arvinge och som en i Släktet måste han avstå det arv som skulle ha gett honom rikedom, land och makt. Han måste dessutom ge upp sin kärlek till den människa han inte kan glömma- Kaede. Om Takeo sviker Släktet kommer de att mörda honom...
Kaede är arvinge till en stor provins och är därför ett gott giftemål för många krigsherrar. Men Kaede kan inte glömma Takeo och är inte intresserad av att gifta sig med någon annan än Takeo. Hon utnyttjar sin skönhet, intelligens och slughet för att ta en plats i männens värld.
Jag sugs återigen i denna underbara värld som tidigare slukat mig... Boken tar vid precis där jag vill och ganska snabbt få jag svar på många av mina frågor som jag hade när jag läst ut den förra boken. Det har visat sig att boken inte längre är en triologi, utan det har kommit ut ytterligare en fjärde bok... Vad annat kan jag att säga, än att denna bok slutade även den på ett sätt som gör att jag längtar efter fortsättningen. Jag kan varmt rekommendera er att läsa denna serie!