I det sista regnet

Månadens bokklubbsbok är I det sista regnet av Janesh Vaidya. Boken är skriven i berättarform och det är en man som är på väg tillbaka till sin hemby i Indien det handlar om. Han tänker tillbaka på sin tid i hembyn som liten. Han berättar mycket om sin relation till sin farmor, den person som stått honom allra närmst och betytt allra mest för honom. Genom farmodern får vi ta del av kloka tankar och uråldrig kunskap om livet.

Detta är en väldigt speciell bok och jag är väldigt kluven till vad jag tycker om den. Stora delar av boken tyckte jag var oerhört tråkig och jag fick vid flera tillfällen tvinga mig att fortsätta läsa, men sen så uppskattade jag delarna som handlade om farmodern. Hennes tankar och råd berättades på ett målande sätt och det kändes vackert. Kanske är det en bok som passar just dig?

Tio små negerpojkar

För ett tag sedan läste vi boken Tio små negerpojkar av Agatha Christie i vår bokklubb. Den handlar om att åtta personer som inte känner varandra sen tidigare som blir bjudna till en ö. Personen som bjöd in alla är försenad och ska komma dagen efter de andra, berättar det par som bor i huset för att ta hand om gästerna. Den enda förbindelse som finns till ön är den moterbåt som lämnade av dem vid ön, den kommer till ön en gång om dagen. Genast börjar det ske mystiga mord och frågan är vem av det tio som är mördaren? Det finns nämligen ingen annan på ön...

Jag har läst någon bok av Agatha Christie tidigare med det är inte många och jag kom fram till att detta inte är en av de bästa, men den har något speciellt. Det är en väldigt enkel bok att läsa, enkelt språk och kapitlena avslutas på ett sådant sätt att man vill läsa vidare. Det är en väldigt genomtänkt bok och det gillar jag. En annan sak jag reagerade på är att det är mycket upprepningar i boken och det kan göra det blir lite tråkigt att läsa.

Jag läste att boken numera har bytt namn på svenska till "Och så var de bara en". Jag tycker att det är konstigt att man gör så med en gammal klassiker. Kan tyckas att det är ett provocerande namn, men boken är skriven under en period när folk inte visste bättre och därför tycker jag att man skulle behållit orginaltitlen. Men det är bara min åsikt...

Svinalängorna

I tisdags var det dags för bokträff här hemma och det var lika trevligt som alltid!! Till denna bokträff läste vi Svinalängorna av Susanna Alakoski. Den handlar om ett nybyggt bostadsområde under 70-talet som kallas för Svinalängorna och dit flest invandrare och låginkomsttagare flyttar in. Flickan Leena och hennes finska föräldrar och två syskon är en utav familjerna som flyttar in i en av de nybyggda lägenheterna. Det visar sig snabbt att Leenas föräldrar har alkoholproblem och vi får följa Leena i hennes tragiska vardag. Det är en fängslande berättelse om hur man kan överlever med föräldrar med missbruk. Det som jag tycker är mest tragiskt är alla rop på hjälp som Leena gjorde förgäves och jag kan bara hoppas att samhället idag är mer lyhört och har större makt att hjälpa till...

Det finns även en filmatisering utav boken, eftersom det var ett tag sen den slutade gå på bio hade vi hoppats på att kunna se den på kvällen. Det visade sig tyvärr att den inte kommit ut på DVD än. Vi får helt enkelt se den en annan gång, för se den vill jag!

Eftersom vi var hemma hos mig så var det min tur att välja bok till nästa träff. Jag valde en gammal favorit och klassiker av Jane Austen som jag redan har hunnit läsa ut dessutom...

Nattvakten av Sarah Waters

Igår var det bokträff hemma hos Linda i Staffanstorp. Det var lika trevligt som alltid. Vi bjöds på god mat och underbar efterrätt, blev inget vin för min del denna gång då jag körde... Vi har det så otroligt mysigt på våra träffar och det är roligt att kunna prata böcker med folk, speciellt när man vet att andra med har läst den. För jo vi pratar om böckerna vi läser också, men kanske inte alltid så mycket...

Bokklubbsboken som jag läst ut heter Nattvakten och är skriven av Sarah Waters, den utspelar sig i London under och efter andra världskriget. Huvudpersonerna är fyra kvinnor och en man som alla påverkats av kriget på olika sätt. Boken handlar om vänskap, familj och förbjuden kärlek.


Sarah lyckas väldigt bra med att fängsla mig och få mig att vilja veta mer om personernas liv. Något som är speciellt med boken är att hon har delat in boken i tre delar och att man går bakåt i tiden. I och med det känns det inte som att man får ett ordentligt avslut på boken om ni förstår vad jag menar... Detta är nog också första gången som jag läser en bok som handlar om lesbisk kärlek. Jag tyckte att det var spännande att läsa om det, den förbjudna kärleken som utspelade sig på andra världskriget. Jag är glad att samhället har blivit mer öppet så att alla som vill kan få visa sin kärlek öppet!

Alla hjärtan pärlplattor

Här kommer två olika pärlplattor man kan göra till Alla hjärtans dag. Detta är två pärlplattor som är otroligt populära att göra hos oss just nu.

Ett vänskapshalsband

En kärleksfull tavla

Frostnätter

Förra söndagen var det dags för årets första bokträff. Boken vi läst var Frostnätter av Arnaldur Indridason, som är en Isländsk författare. Han har länge varit en av Islands populäraste författare och han har tydligen vunnit en hel del priser.

Frostnätter är en deckare som utspelar sig på Island. En kvinna som heter Maria påträffas hängd i sin sommarstuga och man tror att det är självmord. Polisen Erlendus Sveinsson får dock reda på något om Maria som han inte kan släppa och börjar därför utreda hennes fall vid sidan om. Ganska snabbt kommer mörka hemligheter fram från Marias förflutna.

Jag tycker att författaren skriver väldigt bra och jag ville gärna veta vad som hänt med Maria. Tyvärr skriver han även lite hoppigt och jag tycker då att det är svårt att förstå honom. Kanske är det så att polisen Erlendus är med i fler av hans böcker och jag greppat snabbare om jag läst de tidigare böckerna? Jag syftar bla på att vid ett tillfälle berättar han om att Erlendus är hemma hos sin mamma och två sidor senare läser jag att hon är död och att han hade tänkt tillbaka på ett besök hos henne. Jag reagerar också på att han som polis gör en "privat" utredning om Marias fall när man inom polisen har rubricerat det som ett självmord. Så hade det inte kunnat fungera i verkligheten, någon hade reagerat på att polisen inte gjorde sitt arbete. Men som min kompis sa, detta är ju inte verklighet det är en bok. Kanske är jag för kritisk? Vad tycker du?

Lyckan, kärleken och meningen med livet

Månadens bokcirkelbok har varit Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbet. Det jag tycker är så roligt med böcker är hur man redan innan man börjat läsa boken har en föreställning om hur den kommer vara upplagd eller skriven... Eller det kanske bara är jag... I alla fall denna bok var inte alls skriven som jag hade föreställt mig det, men jag kom snabbt in i den ändå. Boken är en självbiografi som handlar om åren efter Elizabeth inser att hon lever ett liv hon inte vill leva och med en man som inte vill samma sak i livet som hon. Det är Elisabeths strävan att hitta sig själv som vi får följa.

Boken är uppdelad i tre olika delar och jag kan säga som så att jag uppskattade de olika delarna olika mycket. Första delen flyttar Elizabeth till Italien i fyra månader och eftersom jag har varit i Italien vid ett flertal tillfällen så är det lätt att relatera till de hon upplever där. Andra delen av boken utspelar sig i Indien och handlar mycket om meditation och det andliga sökandet. Här händer det inte så mycket och just denna delen av boken blir för mig tråkig att läsa. Den sista delen utspelar sig på Bali och eftersom jag har varit där och även besökt några ställen som beskrivs i boken och upplevt balanesernas mentalitet så känner jag igen mycket utav det som Elizabeth upplever och beskriver.

I det stora hela tycker jag om boken. Elizabeth gör en stor inre resa som är inspirerande. Efter att ha levt i relationer i hela sitt liv får vi ta del av hur Elizabeth lär sig leva sitt egna liv och se efter sig själv och tillåta sig vara självisk.

Boken är även filmatatiserad med Julia Roberts i huvudrollen och det ska bli spännande och se hur den är gjord. Filmen ska vi se tillsammans ikväll i bokcirkeln så jag återkommer med fler åsikter vid ett annat tillfälle!

Bokträff hos Cissi

I söndags var det dags för bokträff och denna gången var vi hemma hos Cissi. Det blev en supermysig kväll med god mat och tiden bara flög iväg... Så med andra ord lika trevligt som vanligt! Åsikterna om Igelkottens elegans gick isär och det är nästan då det är som bäst och har mest att diskutera. Ibland kan jag märka att jag omvärderar boken efter allt prat om den och då oftast till ett mer positivt intryck, men även om jag kan tycka att delar av Igelkottens elegans var bra så ändrades inte helhetsintrycket denna gång.

Nästa bokträff kommer inkludera ett biobesök då vi ska läsa boken Lyckan, kärleken och meningen med livet som nu går på bio med Julia Roberts i en av rollerna.

Denna goda efterrätt bjöds vi på!

Igelkottens elegans

Till denna bokträff har vi läst boken Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Författaren är fransyska men är bosatt i Japan, hon är lärare i filosofi men är numera författare på heltid. Allt detta är något som tydligt avspeglas i hennes sätt att skriva och bygga upp sin historia.

Boken handlar om Renée som är änkling och portvakt i ett av de finare kvarteren i Paris. Renée älskar filosofi, litteratur, konst och musik. Men hon lever ett diskret och ensamt liv och gömmer sig för omvärlden bakom masken av en vresig och dum portvakt. I samma hus bor tolvåringen Paloma som känner sig oälskad och har bestämt sig för att begå självmord då hon fyller tretton. När den japanska affärsmannen Kakuro flyttar in i huset sammanflätas deras liv.

Ja, och vad tycker jag då om boken? Jag tycker inte alls att den var gripande och den fångade inte alls mitt intresse. Författarinnans intresse för filosofi avspeglar sig i boken och för mig går boken inte hem. När det är ca 50 sidor kvar i boken är där äntligen ett kapitel som fångar mitt intresse och som får hoppet inom mig att tändas, men nej det höll inte. För mig känns det som en massa fina ord som inte når en in i själen.

Män är från Mars kvinnor är från Venus

Den andra boken som vi skulle läsa till bokträffen är Män är från Mars kvinnor är från Venus av John Gray. Detta är en bok som man många gånger har hört talas om och ofta i goda ordalag. John Gray utgår från att män och kvinnor är från olika planeter och det är därför vi är så olika och vi pratar olika språk. Boken utgår från olika problem som man kan ha i sin relation som kvinna och man och John förklarar hur de olika könen tänker i de olika situationerna och förklarar vad vi egentligen säger i våra konversationer med varandra.

Boken var inte alls upplagd på det sätt som jag hade föreställt mig det och gillade den inte alls. Jag kan tänka mig att boken är bra om man har problem i sin relation, men jag hade svårt att relatera till det han skrev. Jag tänker inte gå omkring och alltid tänka på att "vi pratar två olika språk, vi är från olika planeter". Jag läste inte ens ut boken...

Flickan som älskade Tom Gordon

Idag är det dags för bokträff och till idag är det tänkt att vi ska hunnit läsa ut två böcker. Jag började läsa en bok innan förra bokträffen som tog mig lång tid att läsa och har därför haft lite panik med att hinna läsa böckerna till bokträffen. I onsdags hade Emma läst ut sitt ex av Flickan som älskade Tom Gordon som är skriven av Stephen King och jag fick låna boken av henne.

Boken handlar om en flicka Trisha som går vilse i en skog. Vi får ta del av hennes kamp att ta sig ut från skogen. Hon har en ryggsäck med en liten matsäck med sig och en freestyle. Den blir hennes stora räddning och länk till civilisationen.

Jag har läst ganska många Stephen King romaner tidigare, men aldrig läst någon som denna. Jag väntar mig hela tiden att det ska dyka upp något övernaturligt och ovanligt skräckinjagande i boken, men det kommer aldrig. Här förmedlar han skräcken på ett annat sätt, genom nioåringen och det hon upplever. Att veta att något förföljer en. Att veta att man måste hitta mat för att överleva. Att äta rå fisk och att inte orka bry sig om att mygg och knott är på en hela tiden. Han beskriver trösten, att kunna lyssna på sin freestyle och höra sin baseboll-idols matcher och hur idolen Tom Gordon sedan börjar gå med henne som en hjälp på vägen.

Det är en tunn och lättläst bok på ca 200 sidor, den är bra och i vissa stunder riktigt gripande. Att föreställa sig i hennes situation och uppleva det Trisha gör, hade man haft samma mod?

Bokträff hos Emma

Har precis kommit hem från bokträff hos Emma. Lika kul som vanligt att träffas, hade två nya medlemmar med idag. Känns som vi nått gränsen för hur många medlemmar vi kan vara, blir vi fler kommer nog inte alla kunna komma till tals... Jag kan varna redan nu att det jag skrivit om böckerna vi läst till idag är mycket och jag förstår om man inte orkar läsa allt, men boken El Choco är en bok som verkligen berör...

Till nästa gång ska vi ha hunnit läsa två böcker, får hoppas jag hinner... En tråkig nyhet är att Sandra tyvärr inte kommer att kunna vara med oss längre då hon ska flytta till Stockholm, snyft...

Över näktergalens golv

Den andra boken vi läst till bokträffen valde vi tillsammans, det blev boken Över näktergalens golv av Lian Hearn och är första boken i trilogin Sagan om klanen Otori. Detta är en bok som jag fått för ett par år sedan men inte tagit mig tiden att läsa, nu var jag redo för den!

Boken handlar om pojken Takeo som inte har upptäckt sitt sanna jag. Efter att hans hemby med invånare bränts ner till grunden, förändras hans liv för alltid. Han blir adopterad av herremannen Otori Shigeru, han ser till att Takeo får lära sig allt en ädling behöver veta.

Jag tycker om att boken är inspirerad av den japanska kulturen och jag tycker att den är skriven på ett vackert sätt. Jag kan inte påstå att jag har speciellt mycket erfarenhet av fantasyböcker, men det är spännande att läsa om Lian Hearns värld. Takeo är uppvuxen bland de gömda som är en religiös grupp som tror att deras gud en dag kommer att straffa Iida (härskare över den mäktiga Thoanklanen) för allt hemskt han gör, det är därför han jagar de gömda. När Takeo kommer till Otori märker han att något händer med honom, helt plötsligt hör han mycket bättre. Det visar sig att han tillhör Släktet som inte står i förbund till någon utav klanerna och som har speciella krafter. Många inom släktet är spioner och lönnmördare och arbetar åt den som betalar mest.

Trots att det handlar en hel del om krig så finns det även plats för romantik. Det är en vacker berättelse som man inte kan annat än att njuta av. Jag tycker att det händer något hela tiden så man vill aldrig sluta läsa. När jag tänker tillbaka på boken känner jag harmoni, jag tycker att boken förmedlar ett lugn. Boken slutade inte alls som jag ville, så jag får nog se till att läsa nästa del i trilogin för att se vad som händer...

El Choco

På vår förra bokträff var vi hemma hos mig, det innebar att det var jag som skulle välja nästa bok. Vår nästa bok blev faktiskt två stycken, detta eftersom vi hade hela sommaren på oss att läsa. Jag valde boken El Choco, svensken i Bolivias mest ökända fängelse av Markus Lutteman. Anledningen till att det blev just den boken är egentligen en slump. Mårten hade fått för sig att han lånat boken av mig och hade den därför med sig hit en gång. Vi kom fram till att det nog är av mamma och pappa han lånat boken, men eftersom han tyckte den var bra så behöll jag den här och kom att tänka på den som en bok som nog kan bidra till en bra diskussion. Det är nog lika bra att jag redan nu varnar för att detta inlägg kommer bli långt...

I denna bok lär vi känna Jonas, som sista utväg bestämmer han sig för att smuggla knark till Sverige från Bolivia, detta för att bli skuldfri. Jonas blir tagen i tullen och hamnar i fängelse. I boken får vi reda på Jonas inre tankar kring allt som händer i fängelset och runt om honom.

Jag tycker att detta är en riktigt bra bok och det känns som om den är ärligt berättad. Jonas står för att han har tagit ett felaktigt beslut och är därmed också beredd att ta sitt straff. Jag har aldrig i min vildaste fantasi kunnat tänka mig att det är så här det fungerar på ett fängelse någonstans i världen. På San Pedro måste man köpa sig till ALLT, cell och mat är bara några av de saker som man själv måste stå för. Jonas hade den turen att ha föräldrar som kunde hjälpa honom genom att skicka pengar. Jag undrar hur det hade slutat om han inte hade haft den hjälpen. Antagligen inte så här bra... Jonas berättar om hur det inne i fängelset pågår droghandel och att det är lätt att ta reda på vilka som går på droger och inte. De som går på droger måste nämligen ha pengar till sitt beroende och säljer då sina ägodelar och har då rätt tomma celler. De som inte går på droger har mycket prylar som de har kunnat köpa av desperata knarkare.

Är man rik i ett Bolivianskt fängelse kan du köpa dig till vad du vill. Din cell kan bli en lägenhet på ett par våningar och du kan se till att du kommer ut ur fängelset relativt snabbt.

Innan Jonas hamnar i fängelse träffar han en flicka som han blir kär i. De kommer att gifta sig och få två barn tillsammans under den tid som Jonas sitter inne. Att man kommer i kontakt med drogrelaterade brott är vanligt i Bolivia och Deysi såg därför inte Jonas brott som ett hinder för deras kärlek.

Jag tycker att detta är en bok som på ett mycket verkligt sätt beskriver drogvärlden i Bolivia. Vi får höra Jonas berätta om sina medfångar och deras historier. Detta är en bok som verkligen berör och en bok man vill diskutera Jag tycker att det är fruktansvärt att det existerar fängelse där man kan köpa sig till allt, alla kan mutas, precis alla.

Vid ett tillfälle tar Jonas beslutet att han inte vill bli förflyttad till ett svenskt fängelse, då det finns fler fördelar med det bolivianska fängelset San Pedro. Här kan nämligen hans fru och barn hälsa på honom varje dag och om de betalar en liten summa får de även sova över. På ett sätt tycker jag att detta är fint, men det är galet att barn kan springa fritt i ett fängelse med drogpåverkade fångar och mördare. När man i Boliva suttit av en del av straffet finns även möjligheten att vara fri på dagen men komma tillbaka till fängelset på kvällen och sova där. Men just den biten att sova där under natten kan man givetvis också muta sig ifrån.

Detta är en oerhörtintressant bok och jag kan inte annat än rekommendera den. Det är en bok som ger spännande läsning och får en att fundera!

Det femte barnet

Det femte barnet är skriven av Doris Lessing och hon fick Nobelpriset i litteratur 2007. Detta var den andra boken som vi skulle läsa till bokträffen och alla hade faktiskt läst ut boken till träffen, starkt jobbat :) Betyget för denna bok blev högre än förra boken och hamnade på hela 3,75/5.

Boken handlar om Harriet och David som snabbt inser att de är som skapta för varandra. På kort tid gifter de sig, köper ett stort hus och får sitt första barn. Släkt och vänner kommer titt som tätt och bor i huset och deras tillvaro är fyllt av liv och lycka. Den femte graviditeten är inte lik någon utav de andra och det är en mörk kraft som kommer in i familjen när Ben föds. Med Ben kommer stora förändringar för hela familjen och den idyll som Harriet och David skapat är ett minne blott...

Jag tycker att detta är en otroligt stark och speciell bok. Det finns inga kapitel i boken och bara det gör att det känns annorlunda att läsa. Den är ganska tunn och när man väl börjat läsa så är den svår att släppa taget om. Man vill veta vad som händer. Hur ska det gå för familjen och vad är Ben för en människa? I boken beskrivs Ben som en mörk person eller snarare för varelse som observerar omgivningen för att se hur han bör reagera på det som han ser och hör. Han är otroligt aggressiv och jag får intrycket av att han inte kan föra en ordentlig konversation. Ingen i familjen tycker om Ben utan hans syskon är rädda för honom och flyttar hemifrån så fort de kan. Som den pedagog man är så börjar man genast fundera över vad kan jag sätta för diagnos på Ben. Men jag tycker inte att jag kan placera in honom någonstans. Jag skulle kunna tänka mig att han lider av någon form av autism, men där måste vara något mer med honom, möjligen en hjärnskada? Varken skolan han går på eller läkare vill se att det är något fel på Ben och Harriet vet knappt ut eller in. Jag lider med henne och den ångest man måste känna när det inte finns någon som vill erkänna det man själv ser så tydligt. Jag minns inte exakt, men jag har för mig att boken utspelar sig i mitten av 1900-talet i England, vilket jag tror kan förklara skolan och läkarnas likgiltighet. Doris Lessing ska ha skrivit en fortsättning på boken som heter Ben, av de recensioner jag läst så får man tyvärr något svar på frågan vad som fattas Ben i den boken heller. Boken Det femte barnet är verkligen värld att läsa.

Gå dit hjärtat leder dig

Gå dit hjärtat leder dig är skriven av Susanna Tamaro och är en av de två böcker vi skulle ha läst till dagens bokträff. Det var inte alla som hade lyckats få tag på den, då den har några år på nacken... Vi brukar ge böckerna betyg och denna fick 2,5/5.

I denna bok lär man känna en kvinna som har fått reda på att hon inte har lång tid kvar att leva. Hennes dotterdotter befinner sig på en resa lång bort och hon behöver berätta saker för dotterdottern som hon ännu inte känner till. Hon vill inte att dotterdottern ska avbryta sin resa och skriver därför ett brev till henne som ska vänta på dotterdottern när hon kommer hem. Det är en berättelse om tre generationer kvinnor, om kärlek och sorg och hur svårt det kan vara att ha en ärlig relation till sina barn, föräldrar och sin älskade, fast man inte önskar sig något högre.

Jag tycker att det var en riktigt mysig bok och spännande att läsa om vad kvinnan och hennes dotter varit med om i livet. När jag läste boken blev jag väldigt berörd av kvinnornas öde, men det är tyvärr ingen bok som fastnar i ens minne så jag kan tyvärr inte skriva så mycket mer om den... Kanske inte skulle ha väntat en månad med att skriva om den, men ville inte lägga upp något på bloggen innan vi pratat om den på bokträffen...

Bokträff

Idag hade vi bokträff och denna gången träffades vi hemma hos mig. Tyvärr så var det två som inte kunde komma, blev sjuka så här i sista stund. Aldrig roligt... Krya på er! Bokträff innebär att vi träffas och pratar om boken vi läst (till denna gång var det två), äter mat ihop och dricker vin. Jo det blir en hel del prat om annat än boken också.

Jag tyckte inte att jag gjort tillräckligt många tårtor denna helg så jag gjorde några till idag. Man behöver ju lite sött efter maten... Palle lyckades lura hit sin bror William och sin kompis Andy och självklart fanns det mat och tårta till dem med. Men självklart åt vi på olika håll, de hade ju inte läst böckerna så de var inte välkomna vid vårt bord ;)

En glad nyhet för bokcirkeln är att vi har fått en ny medlem, Jozy. Hon är ju klar med utbildningen nu och har lite mer tid över till att läsa. Varmt välkommen syster :)

Jag ska skriva om böckerna vi läste vis ett annat tillfälle, kanske senare ikväll. Jag lovar det kommer!

Tårtor till killarna.

Tårtor till oss tjejer.